Klockan tolv i lördags, bara några timmar efter den tragiska olyckan som berövade Polens president, hans hustru och ett hundratal politiker, höga statstjänstemän, präster och militärer livet, ljöd den mäktiga Sigismund-klockan från Wawelkatedralen i Krakow.
Dess ljud tillkännager antingen glädje eller smärta. I dag talade den om för Krakow och Polen att vi har sorg, sa stadens ärkebiskop kardinalen Stanislaw Dziwisz.
Tolv klockare behövs för att gunga i gång Sigismund-klockan som sedan 1521 har använts för att utmärka exceptionella stunder i Polens historia. Den ringde den 1 september 1939, då Polen angreps av Tredje riket, och den ringde den 30 april 2004 efter att Polen blev medlem i EU. Senaste gången, stora kyrkliga helger undantaget, var för exakt fem år sedan, efter Johannes Paulus II:s död.
Och så var det alltså dags igen i lördags, dagen före den katolska helgen den Gudomliga barmhärtighetens söndag. Kardinal Dziwisz var inte sen med att påminna om att det var dagen före samma helg som Polen sveptes i sorg efter sin polske påve fem år tidigare.
- Det upprepas i dag på ett anat sätt, det polska folket drabbas av en stor tragedi och väldig sorg.
Sorgemässor över hela landet
Sorgemässor har hållits i kyrkorna över hela landet. Tusentals människor har samlats i och utanför katedralerna, på gator och torg, tänt ljus och lagt blommor för att hedra minnet av de omkomna. När de två tysta minuterna inleddes klockan tolv på söndagen stannade hela landet upp: vårflanerarna mitt i perkernas skira grönska, basketspelarna mitt under en match, bilisterna mitt i de hårt trafikerade lederna. De klev ur, ställde sig brevid bilarna, med sänkta huvuden, i solen, många med tårar i ögonen.
- Låt oss be om Guds barmhärtighet för hela vårt land. Polen är i ett mycket stort behov av den här bönen, sa Warszawas ärkebiskop Kazimierz Nycz under en mässa för offren.
En tyst minut
Under en mässa som firades av den påvlige nuntien lästes alla namnen på de omkomna upp.
I går måndag inledde landets samtliga skolor skolveckan med en tyst minut.
I ett Polen där det politiska livet präglas av ständiga och häftiga konflikter har tragedin framkallat inte bara sorg, utan också ånger och eftertanke.
- Vi måste tysta ner oss lite, tänka över hur det kunde bli så här, vilka fel vi har gjort, sa förre presidenten och frihetskämpen Lech Walesa. Han sa att det för honom är en dubbel personlig tragedi. De senaste åren har det rått öppen fiendskap mellan Walesa och flera av de omkomna, bland annat presidenten Lech Kaczynski.
- Jag trodde att det skulle komma en tid då vi blev goda vänner igen. Vi hann inte, sa Walesa. Jag förlåter dem i dag, men de kommer inte att kunna förlåta mig. Så jag får ber Gud om förlåtelse.
Många vittnar om att landet är i chocktillstånd. Teaterföreställningar, festivaler och andra begivenheter har ställts in. Blomsteraffärerna belägras och vit-röda flaggor med svarta band hänger från fönsterbläck och balkonger. Till och med på internet märks sorgen. Sajter och kommuniteter kritiska mot den avlidne presidenten stängs ner:
- Jag ser ingen möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet i den här formen. Det skulle solka ned minnet av den tragiskt omkomne statschefen och andra politiker, sa en företrädare för Facebookgruppen ”Vi gör allt för att PiS inte ska återfå makten”.
