09 augusti 2009 vid 23:46 (Israel)
Vänsterpartiledaren Lars Ohly krävde i sitt sommartal i Gnesta att EU inleder en handelsbojkott mot Israel. Ohly kallade den judiska staten för en ”skurkregim”.
Efter sitt tal berömde Ohly både utrikesminister Carl Bildt och USA:s president Barack Obama för deras tydliga kritik av Israels bosättningspolitik.
- Det är ett apartheidsystem som byggs upp, med ett tydligt stöd från den sittande regeringen i Israel. Israel ska inte ha en plats i ett samarbete internationellt, så länge man fortsätter med den typen av åtgärder, säger Lars Ohly till Ekot.
Ohly säger att reaktionen från omvärlden varit i rätt riktning.
- Även Carl Bildt har varit väldigt tydlig. Men det är USA som har nyckeln till en lösning av konflikten. Och där måste man ändå erkänna att den nya administrationen har inneburit en förändring till det bättre.
Konkret kräver Lars Ohly att EU säger upp handelsavtalet med Israel.
Kommentera
22 juni 2009 vid 15:25 (Israel)
Israeliska arkeologer har nära Jeriko på Västbanken påträffat det hittills största underjordiska stenbrottet från Jesu tid, en 4 000 kvadratmeter stor grotta, som grävdes för 2 000 år sedan, och därefter användes i omkring 500 år, enligt arkeologerna.
Väggarna i grottan är dekorerade med kristna symboler. Det största rummet bärs upp av omkring 20 stenpelare och symbolerna som är inetstade på väggarna är av stor variation, från kors till romerska emblem.
Arkeologerna från universitetet i Haifa upptäckte ingången till grottan när de skulle sammanställa en arkekologisk karta över området nära Jeriko.
De tror att platsen kan komma att bli en av de största underjordiska attraktionerna för turister i Det heliga landet.
1 kommentar
21 juni 2009 vid 13:42 (Bibelord)
Psaltaren 65:5
Lycklig den utvalde som får komma dig nära och vara på dina förgårdar. Vi mättas av det goda i ditt hus av det heliga i ditt tempel.
Vi får komma nära Gud på grund av det som Jesus gjorde på korset, vi får låta oss mättas av allt det goda som kommer från Gud.
Kommentera
21 juni 2009 vid 13:40 (Artiklar)
I finanskrisens spår får kyrkorna allt oftare besök av människor i ekonomiskt trångmål. I semestertider blottläggs problemen på ett särskilt sätt.
- Det handlar om akut ekonomisk nöd. Inte sällan rör det sig om brist på pengar till mat, säger Katharina Nordin, diakon i Hudiksvall, till Hudisksvalls Tidning.
När det gäller bidrag kan Svenska kyrkan inte bistå med mer än småsummor.
- I många fall kan en hundralapp göra skillnad. Då förstår man att det är kritiskt, säger Katharina Nordin.
Hon understryker att kyrkan inte kan göra jobbet åt socialtjänsten utan att hjälpkassan är till för riktigt akuta insatser.
Katharina Nordin säger att behovet av pengar ökar hos barnfamiljer.
Inför semestrarna blottläggs problemen på ett särskilt sätt. Skolavslutningar kräver också extraordinära insatser och det tär på redan tomma plånböcker.
1 kommentar
19 juni 2009 vid 14:13 (Artiklar)
Glad midsommar till er alla.
Kom ihåg att Jesus alltid är med er och han har mycket mer för er.
Kommentering avstängd
19 juni 2009 vid 14:10 (Bibelord)
Psaltaren 65:2-3
Lovsång tillkommer dig, o Gud, på Sion. Vi infriar våra löften till dig, du som hör bön.
Gud svarar på vår bön även om det inte alltid sker på det sätt som vi tror, han är värd all vår lovsång och tillbedjan.
Kommentera
19 juni 2009 vid 14:09 (Artiklar)
Visby domkyrka får fler mobilantenner. Men i Värmland ordnas elfria gudstjänster.
För tio år sedan installerade Telia Sonera en mobilbasstation i Visby domkyrkas västra torn. Nu ska företaget sätta in ytterligare tre antenner bredvid de som redan finns i tornet, som är byggt under medeltiden. Länsstyrelsen har gett tillstånd med vissa restriktioner, nämligen att kabeldragningar ska göras med varsamhet och utan håltagning i medeltida murverk, skriver helagotland.se
I Övre Ulleruds kyrka i Värmland gör man tvärtom. I söndags stängdes elen av helt, mobiltelefoner och hörapparater fick lämnas i bilarna av hänsyn till elöverkänsliga.
- För mig är det enormt, sa Ingela Larsson, vice ordförande i elöverkänsligas förening i Värmland till vf.se.
Kyrkan var noga utvald ur strålningssynpunkt. Elstängsel i hagarna runt omkring hade även de stängts av och inne i kyrkan brann stearinljus. Musiken var akustiskt.
- Det känns varm i hjärtat över att ge den självklara möjligheten för dem som är utsatta för elöverkänslighet att kunna fira gudstjänst, sa kyrkoherde Kajs-Marie Engström när hon inledde gudstjänsten enligt vf.se
Sonja Fredberg, medlem i Elöverkänsligas förening, berättade att elöverkänsliga inte kan gå på bio, teater, kaféer eller konserter. Inte heller kan de gå till jobbet, skolan, doktorn eller affären. De finns i alla samhällsklasser från spädbarn till åldringar, och råkar ofta ut för ifrågasättande.
Elöverkänslighet finns i Socialstyrelsens förteckning över diagnoser och Sonja Fredberg menade att telekomindustrin arbetar för att mörka fakta om elöverkänslighet.
- Men sanningen kommer förr eller senare alltid fram. Om vi får hjälp av goda och insiktsfulla människor blir det snarare förr än senare. Att få komma hit i dag och vara med om gudstjänst och få berätta är ett steg på vägen.
Kommentera
18 juni 2009 vid 10:22 (Artiklar)
Halv sex på tisdagseftermiddagen tystnar Nyhemsområdet i en minut, av omsorg och omtanke med dem som förr i tiden uteslöts ur församlingsgemenskap och tagit skada av det.
Idén föddes av bibelläraren och pastorn Björne Erixon i en debattartikel som var införd i Dagen förra veckan.Den fotbollsmatch som ska spelas, till förmån för församlingsplantering, mellan föreståndare och medarbetare i pingströrelsen borde föranledas av en tyst minut av eftertanke kring historien och de som drabbades av principer som sedan förändrats, menade han. Och nu blir det alltså av, just innan matchstart som är klockan 17.30.- Alla tider har gjort sitt bästa utifrån sitt tätt att tänka, vår tanke är inte att lägga skuld på dem som stod i ledning förr, säger Ingrid Svanell, verksamhetsansvarig för Pingst nationellt.- Men vi måste fokusera och följa upp dem som kände sig illa behandlade, det är inte bra att bara gå vidare som om ingenting hänt, säger hon.Långsam förändringOch kanske är det lämpligt att det blir just kring en fotbollsmatch, en del som blev uteslutna blev det just utifrån sitt fotbolls- eller sportutövande. Sedan dess har mycket hänt, det är många år sedan det upphörde och på Nyhemsveckan har exempelvis såväl VM- som EM-fotboll visats när Sverige spelat de senaste åren.För de utanförSakta men säkert har förändringen skett, självklar för många men säkerligen frustrerande för en och annan som tittar utifrån på sammanhanget som de tvingades lämna. Det är för dem pingströrelsen i dag stannar upp.- Dessutom kan det ju vara bra att fundera på nuet så att vi inte gör om samma misstag. Det är viktigt att vi fokuserar frälsningen och inte runtomkringsaker, som många blev uteslutna för förr. Har vi förändrats eller finns tendensen kvar att stöpa alla i samma form?, säger Ingrid Svanell.
1 kommentar
14 juni 2009 vid 23:09 (Bibelord)
Romarbrevet 6:11
Så skall också ni se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud.
Vi har dött bort från oss själva och ska leva fullt för Gud, det är bara i honom som våra liv har en mening.
Kommentera
14 juni 2009 vid 23:05 (Artiklar)
De många kyrktornen i Tallinn ger ett falskt intryck. Estland har rankats som världens minst religiösa land. Bara 14 procent av befolkningen tycker att religionen spelar en viktig roll i deras liv.En tredjedel av estländarna sägs vara döpta, men bara några tusen går regelbundet i kyrkan. Däremot sänds horoskop i tv på bästa sändningstid.Estland blev självständigt 1991 och upplevde en rus av frihet som också gav kyrkorna nya möjligheter. Nya frikyrkor grundades och det fanns ett stort intresse för det kristna budskapet.- Vi hade 1994 hela 76000 som betalade sin kyrkoavgift till den lutherska kyrkan. Men nu är det bara 39000. Jag kan inte hitta någon annan förklaring än att vi fick ett stort parti Snickers-choklad, som alla fick del av när de betalade sin kyrkoavgift, säger Mika Tuovinen.Han är ledare för det lutherska missionscentret i Tallinn. Sedan 1995 har han arbetat bland estländare, utsänd av Folkmissionen i Finland. Hans påstående kan låta cynisk, men uppgifterna från olika kyrkor tyder på att intresset för kyrkan har svalnat.-Lutherska kyrkan förrättar mer kyrkliga handlingar än tidigare, men för färre besökare, säger Tuovinen, som ser som en av sina främsta uppgifter att väcka kristna till evangelisation.Kristnades på 1200-taletEstland kristnades redan på 1200-talet då tyska riddare tog sig norrut. De äldsta kyrkorna från 1200-talet står fortfarande som minnesmärken för en rik historia.Under den första perioden av självständighet åren 1918-1940 var lutherska kyrkans ställning stark. År 1921 fick kyrkan sin första estniske biskop, Jakob Kukk, som välsignades av bland andra den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom.Kan man kalla Estland kristet? Ärkebiskop Andres Põder i Estlands lutherska kyrkan tycker det finns skäl att göra det.- Å ena sidan är Estland ett kristet land eftersom största delen av befolkningen har tillhört kyrkan. Även den nya europeiska kulturen är i grunden en kristen kultur. Men människors identitet är oklart. De har inte kunskapen, vi har ju inte haft religionsundervisning i skolan på 50 år. På så vis är folk inte kristet, säger Andres Põder.Men visst har kyrkan mycket att jobba med?- Javisst. Estland är ett fritt land. Vi har alla möjligheter att vittna om Kristus. Det är upp till oss. Och jag tror att Herren hjälper oss med det.Men rektorn för det teologiska seminariet i Tartu, Toivo Pilli, som doktorerat i kyrkohistoria, håller inte med.- Estland lever i en postkristen tid. Förut fanns det band till kyrkan, men nu har kyrkan marginaliserats. Estland är inte ett kristet land. Det är bättre att söka rötterna i urkyrkan i stället för att försöka restaurera något. Det går inte.Hoppet hos vardagskristnaSom kyrkohistoriker är han fullt medveten om landets kristna förflutna. Att Bibeln översattes till estniska redan på 1700-talet bidrog till att alfabetismen blivit hög. Det finns mycket positivt i det kristna arvet. Men enligt Pilli är det hos kristna som lever ut sin tro i vardagen som hoppet för Estland står.- Kyrkorna har satsat för länge på det verbala. Att tjäna och vittna med sitt liv och sin personliga insats är avgörande. Folk tycker att vi pratar kinesiska. De förstår oss inte.- Sedan försöker vi förkunna med högre volym för att bli hörda. Men att tjäna genom kärlekens handlingar hörs även i en viskning, säger Toivo Pilli som på sommaren blir pastor i en baptistförsamling i universitetstaden Tartu.Personliga tilltalet viktigtPingtspastor Ago Lilleorg i Tallinn tycker att det är just det personliga tilltalet som är avgörande för hur budskapet når fram.- Folk går inte i kyrkan så flitigt. Vi talar till folk på ett personligt sätt. Människor är ganska öppna, säger Ago Lilleorg som är också biskop för hela Estlands pingströrelse.Han påminner om att kommunismen var religionen i Estland under 50 år. Man försökte tvätta bort Gud från människors minnen så mycket som möjligt.Ago Lilleorg arbetade som förste kaplan inom den estniska armén åren 1995 till 2004, en stor möjlighet att arbeta med unga män som sökte efter livets mening. Han såg också många finna Gud i sina liv.När den starke pingstledaren Allan Laur dog 2004 fick Ago Lillorg att ta över pingstförsamlingen i Tallinn. Församlingen har köpt en kyrka och renoverat den. Den ligger bara ett stenkast från den medeltida gamla staden och parlamentet.Den största satsningen som kristna i Estland gjort tillsammans var Hoppets festival med Franklin Graham som huvudtalare nyligen. Hoppet står nu till att gemensamt som kristna träda fram för att nå folket.Den ekonomiska kollapsen i de baltiska länderna är en väckarklocka för kyrkorna. Kommer människor att vända sig till Gud eller blir de förbittrade? Kristider har i många fall lett till ökat andligt sökande.Gallups internationella undersökning, där Estland hamnade som världens minst religiösa land, kommenterades i Dagen i februari av den brittiske sociologen Grace Davis.-Det kommer förmodligen ske en ökning för både mer precisa religioner och för den privata andligheten, men min känsla är att religioner som har en hårdare framtoning och som erbjuder mer trygghet har större chans att växa i kristider.
Kommentera
